Per Magnus Johanssons ledartext
Rättshistorikern och psykoanalytikern Pierre Legendre avled i mars månad, på väg att fylla 93, och detta nummer av Arche inleds med en nekrolog över honom. Vi har tidigare publicerat ett flertal texter av Legendre. Arche press gav 2019 ut Korpral Lorties brott – traktat om Fadern, en av hans många böcker som behandlar de transformeringar som det västerländska samhället har genomgått sedan andra världskrigets slut. Mats Leffler tillsammans med Ingrid Rosén översatte boken. Nekrologen är författad av undertecknad, som på olika sätt under mer än fyra decennier arbetade med Legendre. Vi har också en kortare text av Pierre Legendre själv med i numret. Den handlar om Andrej Tarkovskijs sista film Offret från 1986. Legendre hade ett nära förhållande till filmens värld och samtalade med flera framstående filmregissörer. Han skrev dessutom manus till tre filmer. Offret spelades in på Gotland. I filmen har Erland Josephson och Allan Edwall bärande roller. Legendre tar fasta på den fråga som antyds av filmens titel, och betonar att det mänskliga livet, för att verkligen bli ett sådant, också innefattar offret. Texten är översatt av Mats Leffler.
I detta nummer av Arche (84-85) ingår också ett längre avsnitt om konstnären Kent Lindfors. Johannes Nordholm har intervjuat honom och skrivit en omfångsrik text om hans konst. Kent Lindfors, som är en läsande och reflekterande konstnär, har en unik och självständig plats i Sveriges konstvärld. Nordholm sätter Lindfors konst i ett sammanhang, och läsningen av hans text öppnar upp för en djupare förståelse av Lindfors arbete. Texterna stöds av ett flertal bilder: av målningarna själva men också från ateljén och från Lindfors bostad i östra Göteborg. –
Mikaela Blomqvist har skrivit en essä om Franz Kafkas brev till fästmön Felice Bauer, som hon menar utgör en gåta i Kafkas biografi. Snarare än av romantik domineras breven av missnöje och klagan. Varför framhärdar Kafka? Texten är första delen i en tänkt serie om tre. För övrigt kommer Mikaela Blomqvist på Bok- och Biblioteksmässan i september senare i år tillsammans med undertecknad att föra ett samtal om Sigmund Freuds och Franz Kafkas förhållande till den judiska traditionen.
W. G. Sebalds essä om Peter Handkes roman Upprepningen från 1986 utgår från det han uppfattar som ett skifte i receptionen av Handkes verk i slutet av 1970-talet. Orsaken var, hävdar Sebald, att författarens arbeten blev mer slutna, svårare att beskriva, ett resultat av Handkes »programmatiska 4 skiss till ett synliggörande av en skönare värld med stöd endast i orden«. Det rör sig enligt Sebald om en metafysik som vill »överföra det sedda och varseblivna i skrift«. För att närmare förstå Handkes intentioner företar han en läsning av huvudpersonens redogörelse för sin egen resa som ung, i spåren efter en försvunnen bror, från Österrike in i det slovenska. Sebald finner i romanen en tematik som rör Handke själv, men också ett reflekterande över språkets befriande möjligheter.
I en sorts epilog till den intervju som Arche gjorde med Jesper Svenbro 2016, bidrar författaren i detta nummer med två dikter. Svenbro skriver om överlåtelsen och dess långsiktiga effekter: om två av sina lärare – Marcel Detienne och Jean-Pierre Vernant – och om den forskarglädje och tankekraft som de var och en på sitt sätt kom att representera för honom.
Arche har valt att på skilda sätt uppmärksamma att Göteborg firar 400 år. Vi publicerar ett längre avsnitt med poeter knutna till staden. Ulf Karl Olov Nilsson har varit drivande för detta poesiblock. Magnus Haglund skriver om projektet Du är här, 400 sånger om 400 platser i Göteborg, som syftar till att skapa en bild av Göteborg bortom stereotypa och kommersiella beskrivningar av staden. Hans text fungerar som introduktion till nästa bidrag, en diktsvit av Lina Ekdahl, rikt illustrerad med originella bilder. Gunnar D Hansson gräver i Göteborgshistorien och redogör för utbytet mellan Harry Martinsson och Erik Asklund, liksom för Ingel Fallstedts svårigheter att få gehör för sitt konstverk föreställande John Ericsson. Vi är även glada över att trycka dikter av Ragnar Strömberg vilka väntat på att se dagens ljus. Martin Nyström skriver en personlig essä om sitt förhållande till hemstaden. Ulf Karl Olov Nilsson diskuterar på poetens sätt hur man kan föreställa sig Göta älvs utlopp 1621, då konungen, Gustav II Adolf, gav staden dess stadsprivilegier. Johan Linton gör en kort kommentar till stadsutvecklingens och arkitekturens historia.
Undertecknad förde den 14 november 2022 ytterligare ett samtal med Magnus Ringborg om Bob Dylan. Denna gång diskuterade vi Watching the river flow. Samtalet har transkriberats och trycks i detta nummer av tidskriften i en bearbetad form. Dagens Nyheters musikrecensent Martin Nyström har kommenterat det utskrivna samtalet. Han tar sig bland annat an ett tema – förhållandet mellan orden floden och älven – som också finns närvarande i Kent Lindfors samtal med Johannes Nordholm.
Den 12 mars är Evert Taubes födelsedag; då instiftades i år även den årliga Taubedagen. En konsert i två akter hölls på Skeppet Gbg i gamla Sjömanskyrkan i Göteborg. Körer, musiker, sångare, kompositörer, författare och forskare stämde in i firandet. Bland publiken fanns medlemmar från familjen Taube. Det musikaliska inslaget var dominerande. Martin Nyström, som också var dess konferencier, har varit den drivande kraften för att skapa Taubedagen och skriver utförligt om det musikaliska inslaget under den storartade dagen. För övrigt publicerar vi de fyra korta anföranden som hölls. Gunnar D Hansson talade om den ojämförlige Evert Taube, David Anthin förmedlade tankar om njutningen och glädjen hos Taube, Ellen Mattson föreläste om den språkliga skönheten i Evert Taubes värld och undertecknad uppehöll sig vid gryningsljuset i Evert Taubes skrivande.
Vi fortsätter att publicera den österrikiske arkitekten Adolf Loos texter, vilkas aktualitet sträcker sig in i vår samtid. Här diskuterar han kritiskt föreställningen om en specifik nationell hembygdskonst eller hembygdsarkitektur. Vad bygger föreställningen om en sådan på för grundantaganden? Vad går förlorat med framhävandet av det nationella? Är ett sådant begrepp över huvud taget möjligt?
En intervju med den parisiske psykoanalytikern och filosofen Moustapha Safouan, som vi tidigare publicerat några texter av, finns med i numret. Han intervjuas av Alain Didier-Weill, Florence Gravas och Emil Weiss. Safouan berättar hur hans lärare och handledare, Jacques Lacan, hade en förmåga att överraska. Safouan förmedlar Lacans särart och originalitet på ett övertygande vis. Översättningen är gjord av David Arvidsson.
Lydia Sandgren har skrivit en omfattande text om den fransk-amerikanska författarinnan Anaïs Nin. Sandgren visar hur komplex och sammansatt den mytiska kvinnan Nin var. Hon reflekterar över hur det var möjligt för Anaïs Nin att leva ett gränsöverskridande liv och dessutom beskriva sina omstörtande erfarenheter. Därmed behandlas implicit i texten förhållandet mellan ord och handling.
I »En sång till havet« uforskar Johan Lintons havets yttre och inre verklighet, krafter som lånar sig såväl till ord som till fysisk gestaltning.
I samband med färdigställandet av numret har vi nåtts av nyheten att Philippe Sollers (1936-2023) avled den 6 maj 2023. Arche har regelbundet publicerat texter av den självständige författaren. Flera av texterna har på ett känsligt och kreativt sätt översatts av Håkan Liljeland, medlem i Arches redaktion. Bland de sjutton texter vi har tryckt vill jag lyfta fram en: romanen Medium, som också översatts av Liljeland. Den ingår i nummer 48-49. Romanen har Venedig som utgångspunkt. Den stad som Sollers älskade och delvis levde i. Undertecknad gjorde en intervju med honom på hans kontor i Gallimards lokaler i Paris. Samtalet publicerades i Arche 2018 nummer 62-63. Vi kommer till hösten åter att uppmärksamma Sollers liv och gärning.
Arche deltar åter på Bok- och Biblioteksmässan; fram till dess önskar vi våra läsare en god sommar med läsande och skrivande.
