fbpx

Fallande

Astrid von Rosens essä »Fallande« börjar med att hennes tillvaro ställs på ända. Hennes man faller och skadar sig, och de får båda ställa om sina liv: sjukhusvistelser i besöksförbudens tid som skapats av covid-19, rehabilitering, behovet av att resa sig och börja om på nytt. För von Rosen blir fallandet en metafor som hon utforskar inom olika fält – dans, musik, litteratur – i en önskan att falla levande och kärleksfullt, eller med en parafras på Samuel Becketts ord: att falla bättre.

Texten ingår i: Arche 2022 78-79