Ola Sigurdson undersöker rummet i staden och fokuserar på porten, korridoren och templet. London, Göteborg och Rom befinner sig i centrum för hans undersökning. Sigurdson reflekterar över frågan om att förflytta sig från en plats till en annan och problematiserar frågan om att vara framme. Uttrycket »rummets atmosfär« har en avgörande betydelse för texten. Sigurdson gör en skillnad mellan atmosfären som ankommer rummet och stämningen som tillkommer människan. När han reflekterar över templet så är det Rom och Pantheon, byggt under det andra århundradet efter Kristus död, som blir objekt för hans tankar. Det finns ett sakralt rum och ett heligt rum, eller, som den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty skriver, ett geometriskt rum och ett existentiellt rum. Staden som befinner sig utanför och innanför varje människa som bebor den.
Texten ingår i: Arche 2024 88-89