Ulf Eriksson skriver i ”Litteratur och ändlighet – Två meditationer” om hur konsten genom historien har ansetts kunna antingen lugna och rena eller uppröra och beröra. Eriksson analyserar konstens essens med hjälp av exempel från världslitteraturen. I en vindlande text arbetar han bland annat med kategorierna svag respektive stark litteratur. Han redogör även för offentlighetens framväxt och dess konsekvenser.
Texten ingår i: Arche 2026 96-97