Den franske psykoanalytikern Philippe Juliens »Faderskapets tre dimensioner i psykoanalysen« är ursprungligen ett föredrag som hölls under en föredragsserie 1989-90, baserat på dennes bok Le manteau de Noé. Essai sur la paternité. Julien inleder med en kortfattad genomgång av de definitioner av faderskapet som olika historiska epoker i västvärlden har givit. Det är framför allt de rättsliga definitionerna som framhävs, och Julien understryker att det finns en nedgång som löper över flera faser i den sociala värderingen av faderskapet. Psykoanalysens uppkomst genom Freuds arbete förbinds med denna nedgång för den sociala bilden av fadern. Psykoanalysen placerar frågan om faderskapet på en ny nivå genom att fråga – inte vad en far är – utan vad det betyder att ha en far. Julien menar att Lacans begrepp det symboliska, det reala och det imaginära tillkom just för att psykoanalysen såväl kliniskt som teoretiskt skulle kunna arbeta med denna fråga.
Texten ingår i: Psykoanalytisk Tid/Skrift 2002 1