I vardagssamtalen och den offentliga debatten förutsätter vi att vi vet vad ett universitet är och hur det är avgränsat från ”världen utanför”. Bidragen i Universitetets gränser utmanar denna outtalade konsensus och erbjuder nya perspektiv på såväl universitetsväsendets förflutna som dess nutida belägenhet. Istället för att utgå från att gränssnittet mot andra samhällssektorer är givet och beständigt undersöks hur själva skiljelinjerna mellan inre och yttre har skapats, upprätthållits och omförhandlats över tid. Universitetet har alltid befunnit sig in the making, och föresatsen i denna volym är att studera ett ständigt pågående skapelsearbete. Bidragen behandlar detta arbete under det moderna universitetets historia, från 1700-talet till efterkrigstiden.

Universitetets gränser är en antologi med nyskrivna texter om universitetets historia och aktuella situation av forskare i idé- och lärdomshistoria och historia från Uppsala, Stockholms, Lunds och Göteborgs universitet samt Södertörns högskola.

”De pågående processerna har emellertid inte endast engagerat samtidsanalytiker utan också fått effekter på vårt sätt att förstå universitetets förflutna. När förändrade förhållanden i nuet blivit påtagliga har nya frågor även kommit att riktas bakåt till det som varit. Historiker har diskuterat huruvida vår tids rörliga konturer och upplösta gränser inte alltid präglat universitetet i någon mån. Kanske gör vi oss skyldiga till presentism ochhemmablindhet när vi frammanar bilder av unika och radikala omvälvningar under de senaste årtiondena?Kanske är det vilseledande att betrakta universitetet som en temporalt väldefinierad och självidentisk företeelse med en obruten kontinuitet från medeltiden till våra egna dagar?”
(Ur redaktörernas inledning.)

Lyssna på Arche Podcast om boken:

Innehåll

Peter Josephson & Thomas Karlsohn – Om universitetets gränser
Sven Widmalm – Är universitetet historia?
Jenny Beckman – Botanikens gränser
Peter Josephson – Hotet från autodidakten
Fredrik Bertilsson – Verksamhetsöverskridande samarbeten
Per Magnus Johansson – Psykoanalysen och universitetet
Thomas Kaiserfeld – Massuniversitetets forskningspolitik
My Klockar Linder – I kulturforskningens gränsland
Andreas Åkerlund – Universitetet över gränserna
Thomas Karlsohn – Akademisk nostalgi
Johan Östling – Bortom konventionens gränser

Redaktörer

Peter Josephson är lektor i idéhistoria vid Södertörns högskola och har tidigare skrivit om universitetets och den högre utbildningens his- toria i Den akademiska frihetens gränser: Max Weber, Humboldtmo- dellen och den värdefria vetenskapen (2005), ”Publicitetens politiska ekonomi: Introduktionen av skriftställarskap som merit vid tyska uni- versitet 1750-1810” (2014) samt tillsammans med Thomas Karlsohn och Johan Östling varit redaktör för The Humboldtian Tradition: Origins and Legacies (2014).

Thomas Karlsohn är docent och lektor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Bland hans publikationer från senare år märks samlingsvolymen Universitetets idé: sexton nyckeltexter (2016) samt artiklarna ”The Idea of the University and the Process of Seculariza- tion” (2017) och ”Bildung, Emotion, and Thought” (2018).

Medarbetare

Fredrik Bertilsson disputerade 2017 i idéhistoria på Södertörns hög- skola på avhandlingen Frihetstida policyskapande: Uppfostrings- kommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738-1766. Han är verksam som forskare vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö på Kungliga Tekniska Högskolan. Bland hans senare publikationer finns ”The Public Space and Informal Accountability: Verdandi’s Study Manual, the Press and Uppsala Uni- versity” (kommande) och ”’Ett enda fridens rike’: Samproduktion och kolonial filantropi hos Anders Sparrman” (kommande).

Jenny Beckman är docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala uni- versitet. Hennes forskning kretsar kring frågor om kommunikation inom vetenskapen, och hon har bland annat skrivit om naturhisto- riska museer (Naturens palats: Nybyggnad, vetenskap och utställning vid Naturhistoriska riksmuseet, 1866-1925, 2000), amatörbotanister i fält och skolbänk (”Collecting standards: Teaching botanical skills in Sweden, 1850-1950”, 2011), och det vetenskapliga publikations- väsendet (”The publication strategies of Jöns Jacob Berzelius (1779- 1848): Negotiating national and linguistic boundaries in chemistry”, (2016).

Per Magnus Johansson är privatpraktiserande psykoanalytiker som är utbildad i Paris. Han är docent i idé- och lärdomshistoria vid Göte- borgs universitet. Johansson är också legitimerad psykolog, specialist i klinisk psykologi, legitimerad psykoterapeut. Han har utgivit en lång rad monografier och artiklar. Bland senare publikationerna märks ”Letter from Stockholm” i The International Journal of Psychoana- lysis (2015), vilken också av redaktionen översattes till den spanska utgåvan av samma tidskrift (2017). Johansson publicerade 2018, till- sammans med Sven-Eric Liedman, En spricka i språket: Marx och Freud – våra samtida på Albert Bonniers bokförlag.

Thomas Kaiserfeld är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Har bland annat publicerat Beyond Innovation: Tech- nology, Institution and Change as Categories for Social Analysis (2015), The Making of European Consumption: Facing the American Challenge (red. tillsammans med Per Lundin 2015) och ”Why New Hybrids Are Formed: Historical Perspectives on Epistemic and Aca- demic Drift” (2013).

My Klockar Linder är idé- och lärdomshistoriker vid Södertörns högskola och Uppsala universitet. Till hennes tidigare publikationer hör avhandlingen Kulturpolitik: formeringen av en modern kate- gori (2014) samt artiklarna ”Gränsdragningar och korsbefrukt- ningar: Kultur och massmedia i 1970-talets kulturpolitik” (2015) och ”Barnlöshet och befolkningspolitik” (2018). Hon har även skri- vit om sociologen Harald Swedner för Svenskt biografiskt lexikon (2018).

Sven Widmalm är professor i idé- och lärdomshistoria, Uppsala uni- versitet. Några aktuella publikationer är: ”The Laboratory Society: Science and the Family in Sweden, c. 1900-1950”, i D. L. Opitz, S. Bergwik och B. Van Tiggelen, red., Domesticity in the Making of Modern Science (2015); De intellektuellas förräderi? Intellektuellt utbyte mellan Sverige och Tredje riket, red. tills. med Patrik Lundell och Maria Björkman, (2016); ”Hitler’s boycott of the Nobel Prize: Cultural politics and the rhetoric of neutrality”, i N. Hansson, T. Halling och H. Fangerau, red., Noble research and the Nobel Prize (kommande 2019).

Andreas Åkerlund är docent och lektor i historia vid Södertörns högskola. Bland hans senaste publikationer finns rapporten Akade- miskt utbyte och internationell migration (med Mikael Börjesson och Astrid Collsiöö 2018), boken Public Diplomacy and Academic Mobi- lity in Sweden (2016) samt  en  redigerad och  kommenterad utgåva  av Vilhelm Scharps minnen från Tyskland under namnet Labyrinten (2016).

Johan Östling är docent och universitetslektor i historia samt Wal- lenberg Academy Fellow vid Lunds universitet. Han har bland annat publicerat Sweden After Nazism  (2016)  och  Humboldt  and  the Modern German University (2018) samt redigerat Circulation of Knowledge (2018).