Psykoanalytisk Tid/Skrift 2006 16-17

Psykoanalytisk Tid/Skrift 2006 16-17

Innehåll

Psykoanalytisk Tid/Skrift nr 16-17

Per Magnus Johansson

Kronologi över Sigmunds Freuds liv och verk

Per Magnus Johansson

Introducerande anmärkningar till en serie texter av Sigmund Freud

Mats Leffler & Annika Stiebe

Charcot

Sigmund Freud

Tvångsföreställningar och fobier

Sigmund Freud

Om det berättigade i att under beteckningen “tvångsneuros” avskilja ett visst symptomkomplex från neurastenin

Sigmund Freud

Neurosernas ärftlighet och etiologi

Sigmund Freud

Tre brev till Wilhelm Fliess

Sigmund Freud

Svar på en rundfråga Om läsning och om goda böcker

Sigmund Freud

Anmärkningar om ansikten och män

Sigmund Freud

Om manuskriptet “Anmärkningar om ansikten och män”

Michael Molnar

Gymnasistens psykologi

Sigmund Freud

Bör psykoanalysen läras ut vid universitet?

Sigmund Freud

Motstånden mot psykoanalysen

Sigmund Freud

Brev till Lytton Strachey

Sigmund Freud

Två brev om Spinoza

Sigmund Freud

Slutklang

Lucie Freud

Till minnet av Sigmund Freud

W. H. Auden

Eftertankar på Freuds hundrade födelsedag

Felix Deutsch

Lionel Trilling (1905-1975)

Jonas Gilbert

Freud och litteraturen

Lionel Trilling

Fynd för Freud

Pia Tafdrup

Sigmund Freud 150 år – några räkneexempel

Ulf Karl Olov Nilsson

Vad E inte visste om skuggor

Mara Lee

Dikter ur arbetsboken

Ragnar Strömberg

Jože Plečnik

Claes Caldenby

Privatliv

Richard Neutra

Examinera, diagnostisera, ordinera

Richard Neutra

Vardagslivets fysiologi

Johan Linton

Nyliberal politik och marknadsföring av psykiatriska läkemedel

Joanna Moncrieff

Intervju med Elisabeth Roudinesco

Per Magnus Johansson

Per Magnus Johanssons ledartext

Detta är ett specialnummer med anledning av att det är 150 år sedan Sigmund Freud föddes. Numret inleds med en kronologi som spänner över tidsintervallet 1856 till 1939, dvs från Freuds födelse fram till hans död. I denna kronologi står Sigmund Freud i centrum. Tidskriften publicerar också ett rikt bildmaterial som kompletterar texterna.

Numret innehåller ett större block med texter av Freud som tidigare inte publicerats på svenska och aldrig varit aktuella för Natur och Kulturs ambitiösa utgivning av Freuds Samlade Skrifter. Flera av dessa härrör från den tid då Freud var på väg att lämna neurologin och närma sig det som skulle komma att utvecklas till psykoanalysen. Ett vittnesbörd om denna utveckling utgörs av hans korrespondens med den tyske läkaren Wilhelm Fliess. Ur denna brevväxling publicerar vi tre brev. Därutöver finns här i översättning flera texter och brev som behandlar Freuds eget och psykoanalysens förhållande till litteratur, filosofi och olika samhällsinstitutioner. Bland dessa finns ett nyligen utgivet manuskript från hans hand i vilket han spekulerar över ett möjligt samband mellan berömda mäns ansikten och deras yrken, utgående från National Portrait Gallerys porträttsamling i London. Freuds text kommenteras av Michael Molnar, arkiv- och forskningsdirektör vid Freud Museum i samma stad. Vi publicerar också ett utdrag ur ett brev som berör förhållandena kring Freuds död, skrivet av hustrun till en av hans söner. Det grannlaga arbetet med att översätta texterna av Freud har till allra största delen utförts av Mats Leffler.

Vi offentliggör två översättningar av texter som ursprungligen publicerades 1940 i den amerikanska kulturtidskriften Kenyon Review. Den första är författad av den brittiskfödde poeten Wystan Hugh Auden, som lämnade Europa i samband med krigsutbrottet. I dikten »Till minnet av Sigmund Freud« gestaltar han i poetisk form arvet efter Freud. Raderna »to us he is no more a person / now but a whole climate of opinion« är ofta citerade i den anglosaxiska litteraturen om Freud. Den andra är skriven av den amerikanske litteraturforskaren Lionel Trilling. I sin text »Freud och litteraturen« behandlar han temat från två håll, både hur litteraturen påverkat Freud och hur Freud influerat den moderna litteraturen. Trillings utgångspunkt är att psykoanalysen utgör den enda systematiska beskrivningen av det mänskliga psyket som kan sättas i paritet med den kaotiska mängd av psykologiska insikter som litteraturen har skapat genom seklerna.

Felix Deutsch, som i början av 1920-talet var Freuds personlige läkare, höll 1956 ett föredrag till minne av Freuds hundrade födelsedag. Han redogör för den kritiska och dramatiska tid då Freud drabbades av cancer och för några av de frågeställningar som därigenom kom att aktualiseras.

Vidare publicerar vi ett antal dikter skrivna av fyra nordiska poeter: Pia Tafdrup, Ulf Karl Olov Nilsson, Mara Lee och Ragnar Strömberg. Dikterna är skrivna för detta nummer av Psykoanalytisk Tid/Skrift och de knyter på ett mer eller mindre direkt sätt an till Sigmund Freud och psykoanalysen. Vi riktar ett speciellt tack till dessa fyra poeter.

Claes Caldenby ger i sin artikel »Jože Plečnik – Arhitektura Perennis och Architettura Minore« ett porträtt av den slovenske arkitekten Jože Plečnik som utbildades och verkade i Wien under de omvälvande decennierna kring förra sekelskiftet. Han jämförs i texten med svensken Carl Bergsten, en annan arkitekt som under samma period tog intryck av kulturen i den habsburgska dubbelmonarkins huvudstad. Caldenby beskriver hur de i var sin utkant av Europa kom att omsätta erfarenheterna från den kulturella kompressionen i sekelskiftets Wien.

Ytterligare en arkitekt med personliga band till förra sekelskiftets Wien är Richard Neutra, österrikare som senare installerade sig i USA. Han var studiekamrat med Sigmund Freuds son Ernst och kom att umgås i det freudska hemmet. Hans direkta kontakt med psykoanalysen kan anas i de här publicerade texterna »Privatliv« och »Examinera, diagnostisera, ordinera«. Frågan om Neutras relation till psykoanalysen fördjupas ytterligare i en efterföljande text där Johan Linton redogör för delar av Neutras arkitekturteori.

Detta dubbelnummer av Psykoanalytisk Tid/Skrift, nummer 16-17, avslutas med en artikel och en intervju från innevarande år. I sin kritiska artikel »Nyliberal politik och marknadsföring av psykiatriska läkemedel«, som hämtats från The British Journal of Psychiatry, efterlyser Joanna Moncrieff en granskning av de vetenskapliga anspråk som används vid läkemedelsföretagens lansering av olika mediciner. Hon konstaterar att nyliberal politik befrämjas då människan betraktas som endast en »homo biologicus«, vilket i sin tur leder till att människan riskerar att i än högre grad förfrämligas och utsugas.

Det sista bidraget utgörs av en intervju med den franska historikern Elisabeth Roudinesco. I intervjun kommenterar hon psykoanalysens aktuella situation. Därmed återupptas samtalet med franska psykoanalytiker om psykoanalysens situation. Diskussionen om psykoanalysen fortsätter 10 år efter Sigmund Freuds födelse.

Per Magnus Johansson